lördag 2 februari 2013

Historikern av Elizabeth Kostova


"Än idag vet jag inte vad det var som fick mig att ta ned dem. Men bilden mitt i boken, lukten av något gammalt som steg upp från den, och upptäckten att alla papperen var personliga brev fångade min uppmärksamhet med full kraft."
"Genom det silverspräckliga fönstret kunde jag se en våt och dyster stad i den mörknade eftermiddagen."
"Alla de litterära berättelserna som jag läste ledde mig in i någon sorts utforskning - av historien."
"Mannens händer var obehagligt vaxlika med ett band av mörkt hår på handryggen och han hade mycket långa naglar."
"Solen nådde bara min hud, inte till mitt skelett som kände en kall vind från havet."
"Istället kändes det som om något for över fönstret som jag just passerat, och utplånade källan till ljuset. Därefter blev det ytterligt mörkt på gatan."
"Jag satt där på stolen och lät mig gradvis uppslukas av Stokers verk som alternerade mellan skräckromantik och trivsamma viktorianska kärlekshistorier."
"Som vuxen har jag ofta upplevt det speciella arv som tiden lämnar efter sig till resenären: längtan efter att uppsöka en plats en andra gång, att avsiktligt leta rätt på vad man förut råkat snubbla över, att återuppleva känslan av upptäckt."
"På något vis kändes det som om ju mer omsorgsfullt dolt det förflutna var, desto bättre skulle det också, i ett land som det här, vara bevarat."

Boken börjar med att en ung flicka hittar en bok på sin pappas bibliotek. Boken har en bild på en drake och innehåller flera långa handskrivna brev. Hon kan inte låta bli att börja läsa dem och det är början på en svindlande historia genom tid och rum på jakt efter Vlad Pålspetsaren/Dracula i det kalla krigets Europa. Boken har egentligen tre parallella historier som författaren smidigt väver samman med hjälp av de handskrivna brev. Grundberättelsen som utspelar sig i nutid, vilket är 1972, handlar om den unga flickan som reser med sin forskande pappa runt om i Europa. Den andra berättelsen är om hennes pappas handledare, som också har ett liknande exemplar av boken med draken, och om hans mystiska försvinnande. Den tredje berättelsen är pappans sökande efter sin handledare och den han misstänker ha tagit honom, Dracula.

Den här boken är en av de bättre böckerna som jag läst på länge. Den har fantastiska miljöbeskrivningar och författaren lyckas hålla spänningen uppe hela tiden. Författaren har mixat ihop Bram Stokers Dracula med Vlad Pålspetsaren så att det har blivit en och samma fiktiva person. Alla de olika breven, som driver handlingen framåt,  för även tankarna till  Stokers orginalroman. Jag gillar verkligen att det inte är några vackra humana vampyrer i boken utan vampyrerna framställs bl.a. som små bleka varelser som smyger omkring bland Europas stora bibliotek. Den här boken verkar tyvärr inte gå att köpa längre men man kan ju hoppas att den kommer i nytryck snart för det är verkligen en riktigt bra bok som jag kan rekommendera.

Första meningen i boken: "År 1972 var jag sexton år - för ung, sa min far, för att jag skulle få följa med honom på hans diplomatiska uppdrag."

Mitt betyg: ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Originaltitel: The Historian
Översättare: Dorothee Sporrong
Översättare: Ann Björkhem
Förlag: Bokförlaget Forum
Bandtyp: Inbunden 
Utgiven: 200510
Antal sidor: 558
ISBN10: 9137127225
ISBN13: 9789137127224


Läs vad andra bloggare skrivit om boken:
Beasbokhylla, Cinnamon books, Bokgalleriet, Steady as she goes, Boktokig och Ett hem utan böcker

På engelska:

Finns som inbunden, pocket och häftad.

4 kommentarer:

Emmas Bokhylla sa...

Åh, jag har fortfarande inte fått ändan ur att läsa klart den, trots att den verkar fantastiskt bra. Det kommer alltid något emellan...

Cicci sa...

Emma, läs den!!! :-)

Hanneles bokparadis sa...

Låter som en intressant bok.

Malka sa...

En av mina favoriter! Blir sugen på att läsa om den nu... :-)