torsdagen den 7:e juli 2011

Den sista läsaren av David Toscana

Köp den på Adlibris
eller Bokus
"Att kissa eller kasta ner en råtta i någons brunn må vara acceptabelt, men det är inte acceptabelt att kasta ner en liten flicka."
"Sexbegär kan man tillfredsställa med fantasin, tänker han, men försöker man göra samma sak med hungern blir det bara värre."
"När jag läser går tiden så fort att jag glömmer hungern, men så kommer natten och då kan jag inte sova."
"Bitar av fasaden har lossnat och ovanför dörren står det numera bara bibliot eftersom de två sista bokstäverna i ordet hade legat i flagor på marken en morgon."
"Byborna hade därmed redan en rad argument för varför man inte skulle läsa böcker: där står en massa saker som inte är sanna utan som bara är rena påhitten."
"Även om vinden är kraftig finns det inga träd som knarrar när den drar förbi, inga löv som applåderar, inga hinder som står i dess väg och får den att vina."
"Det finns inget som går upp mot lenheten hos frukterna från hans avokadoträd och därför finns det nätter då han lägger några av dem i sängen och kryper ner intill dem."
"Det kittlar i halsen på honom men han försöker låta bli att harkla sig eftersom människor i banala romaner alltid harklar sig innan de skall börja läsa högt."
"Han avundas kackerlackor som kan äta papper, sommar och klister, som urskillningslöst slukar såväl häftade som inbundna böcker, flikar som bokryggar, poesi som prosa."
"Han skäms över det slitna par han har på fötterna och vid tanken på att kvinnan ska behöva se honom klädd på det viset, som hämtad ur en skandinavisk roman där någon sjabbig bonde kommer till staden för första gången."
"När allt kommer omkring består en roman trots allt bara av ord, och ordet döden är inte detsamma som döden i sig."
"Jämför en gammal häst med ett föl eller en gamma get med en killing. Gör samma sak med vilket djur som helst och du ska se att det inte finns någon kropp som förfaller så med åren som en människokropp."

Texten är skriven utan vare sig tankestreck eller paranteser m.m. och i boken säger en av huvudpersonerna att: "den sortens tecken eftergifter som grammatiken har tvingats till för att underlätta livet för obegåvade författare, författare som inte vet hur de ska sammanfoga meningarna på ett naturligt och lättförståeligt sätt." Eftersom boken inte har något av dessa tecken så låter det som att det är författaren som talar här och boken är inte helt lätt att läsa på grund av det. Dessutom så är handlingen i boken skriven som en berättelse där verkligheten blandas med historier från olika böcker. Det är alltså en lite annorlunda skriven berättelse och efter ett tag när man förstått hur författaren bygger upp berättelsen så går den inte att lägga ifrån sig. Jag gillar när jag hittar sådana här böcker som inte är som alla andra plus att den handlar om böcker. Det här är troligvis en bok som växer vid en omläsning.

Första meningen i boken: "Hinken fortsätter ner i brunnen tills något som är fastare än vatten tar emot och ger ifrån sig ett ljud som Remigio har varit beredd på länge."
Mitt betyg: ♥ ♥ ♥

Översättare: Hanna Axén
Förlag: Bokförlaget Atlas
Bandtyp: Inbunden
Utgiven: 200908
Antal sidor: 238
ISBN10: 9173893552
ISBN13: 9789173893558

Läs vad andra bloggare skrivit om den:
Lyrans Nobelesser, Bokmania,  Mikaelas läs- och skrivarblogg, Theresans, Sex böcker och en film, Bokbiten,  Bokstunder, Linda loves books, Ord och inga visor, Dagens bok

2 kommentarer:

Gunnar Deckare sa...

Ja den låter onekligen annorlunda.

trevlig helg!

Cicci sa...

Gunnar: Jag vet inte riktigt om man kan kalla den deckare men det sker ett mord och man försöker komma fram till vem som är mördaren. Så det kanske är en bok för dig ändå? :-)