måndag 11 juli 2011

Ljusets dotter av Elisabet Nemert

Köp den på Adlibris
eller Bokus
"Växterna var egentligen som barn, med rätt skötsel och omvårdnad skulle de växa sig starka, kunna skänka tillbaka jorden vad de själva fått."
"Vår, pånyttfödelsens, hoppets och möjligheternas årstid, för andra var det kanske så. Glädjen, lyckan var endast till för de starka, de vackra, inte för en sådan som hon."
"Det vackra sidenet i deras kläder skimrade i skenet från det levande ljusen, kvinnornas frisyrer var som konstverk och männens sammetsrockar glödde i regnbågens klara färger."
"Ögonen var ju själens spegel, ett fönster in mot ens innersta tankar."
"Tiden, den grå obevekligt malande tiden hade likt vatten runnit genom hennes fingrar."
"En tanke slog henne, tänk om man kunde göra likadant med sitt liv, sänka ner det i frätande lut och sedan ta upp det igen, skinande rent, utan alla sorger och skavanker."
"Han var en gäst från en annan verklighet och där hon stod var slöjan mellan dessa världar för några svindlande ögonblick fråndragen."
"En trollslända med turkosskimrande vingar slog sig ner på kanten av hans vinglas, likt ett levande smycke satt den där till synes oberörd av stojet och larmet runt omkring."
"När man levde av det jorden gav, när man var prisgiven åt naturens nyckfullhet var det lätt att se naturen som besjälad."
"Bilder flög likt svalor genom hans medvetande, hon var en älva från dimhöljda ängar, en ängel nedstigen människorna till tröst och glädje."
"Själens variga sår slöt sig och en tunn hinna lade sig skyddande över dem."
"Sorg och glädje, framgång och motgång, alltid vandrade det tillsammans och ständigt trätte de om vems tur det var att gå i det första ledet."

Man vet precis hur boken kommer att sluta om man läst Elisabet Nemerts tidigare böcker. Det är precis samma sak i alla hennes böcker. Den utsatta flickan med dålig självkänsla som testas genom olika prövningar men hon har ett gott hjärta och det för henne till den stora kärleken till slut. De första böckerna tyckte jag var riktigt bra när jag läste dem, men tyvärr så kände jag inte så den här gången. Boken är precis som de förra med samma sorts stereotypa personer i, det är bara miljöerna som ändras. Hade jag inte läst de andra böckerna så hade betyget blivit högre, för boken är underbart skriven och har ett härligt budskap. Men tyvärr så känns det som jag har läst den förut.

Första meningen i boken: "Tyst, utan att så mycket som en viskning kom över hennes läppar räknade hon slagen, försökte mäta smärtan."

Mitt betyg: ♥ ♥ ♥

Formgivare: Anders Timrén
Förlag: Bokförlaget Forum
Bandtyp: Inbunden
Utgiven: 201104
Antal sidor: 414
ISBN10: 9137136666
ISBN13: 9789137136660

Läs vad andra bloggare skrivit om den:
Bokbrus, Kaela, Mina boktips, Carolines passioner, Boktipsaren,

3 kommentarer:

Gunnar Deckare sa...

Inget fel på det upplägget. Man behöver läsa sånt ibland också.

Men ibland känns det bra om det inte blir precis som man väntat....som i Anne B Ragdes Vila på Gröna ängar där det mesta slutar i full katastrof.

Bokflickorna - Annie sa...

Det här var första boken av Nemert som jag läste (läste precis ut den) och jag gillade den. Tyckte inte att den var så förutsägbar, men som sagt så vet jag inte hur Nemert's tidigare böcker har varit.

Jag gillade boken, förmodligen lite extra eftersom jag kommer ifrån Sollentuna och gick i Rudbeckskolan som ligger precis vid Edsbergs slott :) Det är kul när man känner igen sig :)

Cicci sa...

Annie: Tycker du om den här boken skall du läsa de andra böckerna av Elisabeth också. Min favorit är "Bortom stjärnan". :-)